Such medals, very Sven

Efter avslutningsceremonin kom tyvärr inget blogginlägg. eftersom hotellens Internetuppkoppling togs ned. Skälet ska ha varit att massa viktiga iranier kom till hotellet för att den omvalda presidenten skulle sväras in. Detta resulterade i att vi numera behövde gå igenom säkerhetskontroll med metaldetektor varje gång vi skulle gå in på ledarhotellet. Alla ledare som bodde ovanför den 15e våningen i hotellet var dessutom tvugna att byta rum till ett annat längre ned. Nåväl, vad är ännu en säkerhetskontroll, tänkte vi?

När vi kom iväg till avslutningsceremonin på torsdagen visade det sig att historien upprepade sig. Eftersom en viktig iranier (någon vetenskaps-person nära regeringen) skulle tala under ceremonin var det säkerhetskontroll även in till ceremonin. Vi fick, strax innan vi gick av bussen, veta att vi var tvugna att lämna alla “stora väskor” där. Många ledare muttrade surt eftersom detta hade varit information vi enkelt hade kunnat få innan vi lämnade hotellen, så vi kunde lämna eventuella väskor där.

IMG_20170803_165228_Bokeh
Arvid kramar Sven i kön till säkerhetskontrollen, rädd att han ska klassas som en stor väska

Eftersom nästan alla hade “råkat” glömma att lämna sina väskor på bussen brydde sig dock säkerhetsfolket inte om väskorna — security at its best (?).

Väl inne i byggnaden hittade vi en gigantisk svensk flagga. Då blev det lagbildsdags.

IMG_20170803_165755

Avslutningsceremonin var helt okej. Något lång och försenad, men liksom öppningsceremonin med många iranska musikaliska inslag. Ceremonins höjdpunkt — kom inte förrän mot slutet. Sverige fick som väntat sina fyra medaljer. Två silver (David och Arvid), och två brons (Fredrik och Herman). Värt att notera är att årets vinnare också vann årets IMO, en dubbel bedrift vi ledare bara kan minnas har hänt en gång tidigare, då amerikanen Reid Barton vann båda olympiaderna 2001

This slideshow requires JavaScript.

Planen var att efter ceremonin ta individuella porträttbilder på alla våra deltagare med sina medaljer, med den stora svenska flaggan från tidigare i bakgrunden. När vi gick ut märkte vi förskräckta att flaggorna var borta! Efter lite luskande fick vi höra att flaggorna tagits bort eftersom minst en delegation hade stulit sin flagga…

När vi kom hem blev det två korta rundor maffia innan vi gick och lade oss. Vår buss till flygplatsen skulle gå redan 5:50 på morgonen därpå, vilket inte lämnade mycket tid till sömn. Värt att notera är att den ursprungliga bussresan var schemalagd till 4:30, men Fredrik lyckades övertala arrangörerna att skjuta på resan så vi skulle få sova lite. Väl på flygplatsen förstod vi något varför arrangörerna tyckte att det var nödvändigt att åka ungefär fem timmar innan flyget skulle åka. Kön till incheckningen var enormt lång! Vi hade dock turen att Fredriks frequent flyer-status med British Airways gjorde att vi kunde gå i prioritetskön till check-in. Tack vare detta hade vi tid nog att äta en frukostburgare som vi inhandlade med våra sista två miljoner rial.

Flyget var dock (inte helt oväntat — det var trots allt Iran) väldigt sent att åka. När vi kom fram till Heathrow hade vi inte många minuter att springa till andra sidan terminalen via terminaltåget och genom en säkerhetskontroll. Det visade sig dock att flygbolaget inte lät oss gå igenom en spärr på ett ställe — gissningsvis för att de redan hade gett våra platser till någon annan (trots att gaten inte ännu hade stängt). Vi blev därför fast på Heathrow, och är nu schemalagda att ta samma flight lite senare idag. För att maximera våra medaljchanser inför nästa år lyckades vi dock skicka hem Arvid (som istället flög till Köpenhamn) och Fredrik (som fick en plats på 17-flyget), som båda är unga nog att vara med i Programmeringsolympiaden nästa år. Vi andra fick en natt på flyghotell samt några måltider betalda. Årets resa fick sig med andra ord en något oväntad avslutning, i att den förlängs med en dag.

I och med detta avslutas till slut tävlingssäsongen 2016-2017 med en stark insats av Sverige. Nu blickar vi framåt till nästa år och hoppas att våra två unga medaljörer lyckas förbättra sina valörer ytterligare under 2017-2018. Vi ledare har dessutom den baltiska tävlingen BOI 2018 att se fram emot ytterligare — det är nämligen Sveriges tur att arrangera den i Stockholm, i slutet av april.

Tack till alla som följt bloggen och våra livekommentarer: vi ses nästa tävling!

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s